Historia 1a1 · Introduktion
Vad är historia och varför?
Innan vi börjar med epokerna kommer här verktygen du använder i hela kursen. Du behöver inte kunna dem utantill än. Vi tränar dem i varje avsnitt.
Läs det här först
Den här sidan är alltid öppen. Kom tillbaka hit när du glömt vad ett begrepp betyder eller behöver en snabb repetition inför en examination.
Historia är inte bara årtal
Förr handlade historia mest om kungar och krig. Idag handlar ämnet om något större: historiemedvetande. Det betyder förmågan att förstå att dåtid, nutid och framtid hänger ihop. Det förflutna är inte borta. Det finns kvar i lagarna, gränserna och rättvisan (och orättvisan) vi lever med idag.
Därför läser vi inte en lista med datum, utan förändringsprocesser: hur och varför samhällen förändras. Vi tittar också på vad det betyder för vanliga människor, inte bara för kungar och generaler.
Historia är ett urval
Ingen kan berätta allt som hänt. Historia är alltid ett urval. Någon har valt vad som ska berättas, och vad som ska tystas. Det är därför man säger att "makten skriver historien". En bra fråga att ställa hela kursen igenom:
"Vilka vann makt, resurser och rättigheter? Och vilka förlorade?"
Tre begrepp du använder hela tiden
Med de här "verktygsbegreppen" analyserar du vilken epok som helst.
- kontinuitet & förändring
- orsak & konsekvens
- aktör & struktur
| Begrepp | Frågan du ställer |
|---|---|
| Kontinuitet & förändring | Vad förändrades, och vad blev sig likt? |
| Orsak & konsekvens | Varför hände det, och vad ledde det till? |
| Aktör & struktur | Drev enskilda människor förändringen, eller större krafter som ekonomi och teknik? |
Källkritik: hur vet vi något?
Eftersom historia är ett urval måste vi granska varifrån kunskapen kommer. Först skiljer vi på två sorters källor:
- Kvarleva. En fysisk rest av det som hänt, till exempel ett mynt, en grav eller ett kontrakt.
- Berättande källa. Någon som berättar om något, till exempel en krönika, ett brev eller en artikel.
Sedan ställer vi fem frågor till källan:
| Kriterium | Frågan |
|---|---|
| 1. Äkthet | Är källan vad den utger sig för att vara? |
| 2. Tid | Hur långt efter händelsen tillkom den? |
| 3. Beroende | Är den fristående, eller ett eko av en annan källa? |
| 4. Tendens | Har avsändaren ett intresse som färgar innehållet? |
| 5. Realism / relevans | Är uppgiften rimlig och användbar för min fråga? |
Glöm inte dig själv
Även du har en förförståelse som färgar hur du tolkar. Att tänka på det kallas självkritik. Men kom ihåg: det finns fortfarande grundfakta (att något faktiskt hände) som vi kan bygga en saklig diskussion på.
Historiebruk och icke-bruk
Historia används hela tiden i nutiden, i politik, reklam, filmer och debatter. Det kallas historiebruk. Ibland sker det för att minnas och lära, vilket är bra. Ibland sker det för att övertyga eller vilseleda, och då blir det missbruk.
Det finns också icke-bruk. Det är när en historia medvetet inte berättas, utan tigs ihjäl eller glöms bort. Att välja bort en obekväm historia är också ett val. En bra fråga är: "Vad pratar vi INTE om, och vem tjänar på tystnaden?"
Tre perspektiv vi bär med oss
Genom hela kursen tittar vi på historien genom tre linser:
Klass
Vem ägde, vem arbetade och vem tjänade på förändringen?
Genus
Var var kvinnorna? Förändrades könsmönstren, eller bestod de?
Utomeuropeiskt
Hur ser skeendet ut från andra håll än Europa?
Redo?
Nu har du verktygslådan. Första avsnittet är Forntiden. Där börjar allt det här användas på riktigt. Din lärare öppnar avsnittet när det är dags.